Jag börjar bli mer och mer stressad över min resa (så mycket jag måste fixa inför och jag hatar att planera allt som ska med etc), dock blev jag tipsad om Onmyouzas senaste fullängdsalbum, Kishibojin som släpptes 2011 och jag måste säga att jag blev glatt överraskad!

Jag tycekr deras skivor tenderar bli långtradiga, de låtar som inte är jättebra smälter samman och det känns som att skivan bara innehåller 5 olika låtar. Detta är inte fallet med Kishibojin. Det finns så många bra låtar, och stor variation att jag inte kan bestämma mig för en favorit. Känner mig väldigt hypad inför deras två kommande släpp i september nu när jag vet att den senaste skivan var helt awesome.

 

En klar favorit är dock titelspåret, spana in en preview från bandets live DVD:

 

 

Av ren slump gick jag in på cdjapans hemsida och såg att de för tillfället har fokus på en framtida release av Suzuhana Yuko & Wagakki band.

 

 

Idag är det (som förhoppningsvis alla redan vet) alla hjärtans dag.

Så jag tänkte sprida lite kärlek i form av musik <3

 

Buck-Ticks Misshitsu är en ganska deprimerande låt, men jag gillar sällan feelgood kärlekslåtar. Finns inget intressant över dem. Men för den som vill ha lite uppåt känsla kan jag istället rekomendera Malice Mizers Brise:

 

Eller varför inte lite fanatisk fankärlek nu när jag ändå är igång; Velvet Edens Fanretaa kurenai:

 

Till och med de döda tydligen :P

Såg ikväll att hide har en officiell twitter! Väldigt imponerande med tweets från graven.

 

hide, här kan man snacka evig kassako! Jag hamnade i en hetsig diskussion i Tokyo, på Maruione där hides klädmärke säljs.

Mitt sällskap tyckte inte att hides varumärke är falskare än Manas Moi Meme Moité, men där ställer jag mig skarpt emot.

1. Mana kanske inte ritar kläderna själv, men han påstår sig iallafall vara delaktig i hur de utvecklas.

2. Mannen modellar ju själv! Lite creds, varje evig gothic & lolita bible står han själv både i aristokrat och lolita kläderna (han är 40+ och är fortfarande den snyggaste lolitan jag skådat).

 

Eftersom hide inte är i livet är han ju absolut inte involverad på något håll. Dessutom känns det nästan lite osmakligt att de använder hans namn och en över 10 år gammal bild, utan hans vetskap (obviously).

Han har dessutom över 50 000 följare!

Trots min negativa attityd måste jag erkänna att det är fascinerande att han håller än idag, och att hans minne fortfarande lever kvar.

 

Nu är det dags att göra sin röst hörd!

JpopAsia har en omröstning över 2013 bästa Jpop och Jrock. Logga enkelt in med facebook eller twitter för att lägga din röst (eller både och!) http://www.jpopasia.com/awards/jrock/

Omröstningen är igång fram tills 18 januari.

 

Jag är lite besviken att Kaya inte fick vara med i fler kategorier ._. (BÄSTA SINGEL MED TABOO TEX!!)

 

 

Såg på cdjapan att Gackt kommer släppa en ny singel 12 februari, med titeln P.S I LOVE U. Singeln kommer med b-sidan RIDE OR DIE samt instrumentala versioner. Som vanligt finns en dyrare upplaga som även inkluderar en DVD med en musikvideo.

Jag känner mig en aning skeptisk, mest för att Gackt inte släppt något bra sedan typ GHOST (IMO) :P

 

Den andra releasen jag la märke till var Onmyouza som dels släppte ett samlingsalbum nu tidigare i december (Ryuo Shugyoku) som inkluderar 2 nya låtar och nya versioner av de övriga låtarna (samt en kalender till de som köper den från cdjapan), men de kommer även med en ny singel, Soten no Mikazuki, i slutet av mars!

(håller tummarna för mer nagauta i Onmyouza singeln)

 

Duon I-アイ- (I-ai) kommer till Sverige för en spelning på Renstage den 25 januari!

Bandet grundades 2011, då med tre medlemmar, idag består I-アイ- av Hiroaki Nakashima på sång och piano samt Yuki Aneyoshi på gitarr och fiol.

Musikmässigt är de ganska varierande med allt från hårdare låtar såsom NEO JESUS till lugnare ballader som Liquid flower, de exprimenterar även med elektroniska inslag.

Biljetter finns redan nu att köpa för 120 eller 180 kronor på renstage webbsida: http://simplesignup.se/event/30126-renstage-2014

 

 

Fick ta del av ryktet att Gackt ska komma till Sverige igen... det finns dock en liten hake. Om ryktet stämmer är det för att gästa Yohios spelning. Tydligen har Gackt gästat en låt på Yohios senaste skiva...

Där går min gräns. Jag älskar Malice Mizer och uppskattar Gackts solo, men jag går inte på en spelning med Yohio x_X

Jag är så vansinnigt trött på Yohio XD Och på alla som inte vet något om visual kei men som ändå talar vitt och brett om hur stor han och visual kei är i Japan. Fel, fel, FEL! Visual kei hade sin glansperiod under 80- och 90-talet, idag är den nästintill döende. Och Yohio är inte "stor". De japaner jag talat med visste inte ens om hans existens. I Japan är det pop som är den stora genren, inte visual kei och absolut inte någon utlänning som hakat på stilen. GAAAAHHH.

Varför Gackt, VARFÖR x_x

 

Källa: http://gaffa.se/nyhet/76036

The Velvet (MiMi och Bera från 3:e generationens Velvet Eden) skrev i förrgår på sin facebook att de nu letar efter utländska eventarrangörer! Med en väldig massa tur kanske de till och med kan tänkas besöka Sverige?

På samma gång delade de även en kort reklam för deras DVD, Nude, som släpps den 8:e September!

 

 

För ett par år sen funderade jag på att starta en namninsamling för att få hit fler japanska band, för att visa att det fortfarande fanns ett intresse. Det rann dock ut i sanden och jag sitter fortfarande, bitter och jävlig över att det inte kommer hit några band. Jag läser tourlistor på tourlistor, alla där Sverige såklart inte finns med.

När visual kei nådde sin topp här i Europa, runt 2005-2007, när även jag själv blev introducerad för genren, kom det en hel del band på besök i Sverige. Just då agerade jag finsmakare och gick inte på några spelningar efter som att det inte var några band som jag lyssnade på (började precis efter det gilla Moi Dix Mois asdfghjkl).

Nu däremot går jag, i princip, på vad som helst bara det är ett band från Japan just för att visa att intresset finns. För dessvärre verkar man inte se banden som enskilda utan det är en klump, en egen genre; Band från Japan, och jag tror och hoppas att om man ser att de få som väl kommer hit drar till sig en del folk så kanske man vågar satsa på att ta hit större aktörer, som Gackt.

Vad jag vet så har ingen större organisation engagerat sig i Japansk musik (visual kei eller inte) sen Gackt spelade på Fryshuset 2011. Dock så har vi den frivilliga organisationen Nyanko Scandal Factory som jobbar livet ur sig för att få hit band och för att få folk att gå på spelningar. Men utan en publik finns inga pengar och utan pengar finns inte heller möjligheten att få banden att komma. Är verkligen intresset dött här? Är det bara 10-åriga Yohio fans som finns kvar?

Är det så här vi vill att Visual Kei och Jrock ska se ut i Sverige? Att Yohio ska vara den som står för genren?

 

De flesta människor som inte är insatta i visual kei tycker, när de ser banden, att de känns barnsliga och att det bara är små tjejer som kan lyssna på en grupp killar med lika mycket smink som drag queens. Nu när Yohio även blivit en snackis har han förstärkt idén om att visual kei är något för de yngre.

För att förstå visual kei och det som kan anses barnsligt med genren så måste man börja se runt omkring den. Japan är väldigt fixerade vid allt som är gulligt. Hello Kitty är inte bara för småbarn, Sanrios karaktärer har allt från skrivböcker till trosor (för vuxna) och kondomer. Inte så barnvänligt, ne? Tittar man tillbaks på kawaii kulturen, som i stora drag uppkom när unga vuxna inte ville gå in i den tråkiga vuxenvärlden, som gör allt gulligt till och med språket (ett eget verb uppkom för att ha sex; nyan nyan suru, att göra mjau mjau) så får man ännu mer bevis att i Japan är inte alltid gulligt för barn. Tvärtom. Gulligt finns för alla, och för vuxna ofta med en sexuell twist.

Det som håller på att hända med visual kei har redan, i små drag hänt med lolita modet. Småtjejer i 12-13 års åldern beklagar sig över att lolitakläder är så dyrt, eller hur det har förekommit hentai i Gothic & Lolita Bible. Lolita är inte ämnat för 12-åringar i Japan, tjejerna som bär det där är gamla nog att shoppa på Marui One och gamla nog för att läsa hentai. Effekten blir inte heller så barnslig när det är ett barn som bär kläderna.

Om jag återgår till visual kei så kan man hela tiden se hur (många) av banden leker med erotik, ena stunden anspelar de på att vara söta och okyldiga för att i nästa stund dra upp kjolen eller stå barbröstade, till de flesta fangirls glädje. Eftersom att visual kei är en liten subgenre och inte alls så stor som Yohio verkar få den att låta som, är det få band som uppträder på riktiga arenor. De flesta spelningar görs på klubbar där det serveras alkohol (gränsen för lagligt drickande i Japan är 20, dock vet jag inte om mindreåriga nekas inträde) och på båda spelningarna jag varit på i Tokyo har publiken varit i vuxenålder. Jag blev snarare förvånad över hur gamla folk var. På Moi Dix Mois spelning såg jag folk som såg ut att vara 35-45 år, uppklädda i Moi Meme Moité! Det kan ju säkert förklaras med att de följt Mana eller Seth sen 90-talet, men det var en helt bisarr känsla att se så gamla människor, de som i samma ålder här möjligen skulle fnysa åt genren. Mana är ju en av de inom visual kei som jag anser leker mycket med roller. I början av Malice Mizers karriär antog han rollen som fin dam samtidigt som han i live framträdanden till Illuminati både sitter på knä framför Gackt och låter honom smeka hans bröst sensuellt i ett annat. Några år senare sitter han i full lolitamundering och är jättesöt. Även i lolita är det något erotiskt över honom, det faktum att han är man.

Sexualitet och erotik i Japan är ett helt eget ämne, men man måste nog ha lite vetskap om synen på det för att förstå mycket annat som förekommer där.

Precis som med mycket i Japan finns det två sidor av visual kei, den söta och den oerhört sensuella drömmen av våra idoler.

 

Jag har för tillfället inte haft särskilt mycket tid att lyssna på ny musik då jag skriver på en avslutningstenta, men jag har istället lyssnat på gamla godingar på datorn. Främst Ér och deras låt My Dear is Singing Horse (ja...titeln som får mig att känna mig som ett frågetecken). Den har ännu ingen video på youtube så när jag har tid ska jag snickra ihop något :P

För övrigt har Dada skrivit på facebook att han påbörjat arbetet med tre låtar till en Velvet Eden skiva! Uppdaterad version av Igyou Hime, La Fin och en ny låt vid namn VELVET EDEN. Spännande.

 

Etude Live 1996

Yohio tände inte den internationella juryn riktigt, och slutade med 31 poäng, nästsist. Tills folkets röster var räknade och visade att han blivit publiksuccé. Enligt msn hade Yohio yttrat att Europa låg efter och inte var redo för hans nummer, kan inte riktigt hålla med om vi talar om Europa som världsdel då Visual Kei känns större där än vad det gör i sverige... juryn var möjligtvis inte redo för det :P

Fast det var nog problemet i stort, platsar Visual Kei i Melodifestivalen? Heartbreak hotel som låt, nu är det ju väldigt svårt att definera ett Visual Kei sound då det egentligen handlar om utseende idag, men jag tycker ändå att jämnfört med västerländska band kan man höra en viss skillnad och Yohios låt lät mer som en vanlig pop/rock låt som vi lätt kan hitta både i Melodifestivalen och på vilken radiostation som helst. När han ändå spelade ut hela utseendet borde han skrivit låten själv, så vi hade fått ett fulländat Visual Kei tema.

Men Melodifestivalen är väl inget att gråta över när cdjapan gör reklam för ens senaste skivsläpp? :P

 

Nu har jag hittat ett nytt band som verkar intressant, ADAMS. Två killar som har en image som anspelar på homosexualitet! Många anser ju, av någon konstig anledning, att hela visual kei rörelsen anspelar på det...men här har vi en duo med det som syfte! Många fina bilder på de båda killarna halvnakna inslingrade i varandra X'D Musiken är väl typisk rock/pop, radio musik brukar jag säga när det är trallvänligt nog för att inte väcka någon större uppståndelse. Iallafall, ganska bra musik så jag ska ge dem en riktigt chans.

Hitills tycker jag Boys and Girls är den låt som är värd mest uppmärksamhet, den som sticker ut mest.

 

Och idag fick jag mina ZIZ skivor! Imponerad av DHL som lyckades få hem mina saker efter bara 3 dagar!

Som jag skrev tidigare kostar båda skivorna dryga 500 från japanska Amazon, värt pengarna.

 

En rolig sak jag märkt genom åren när jag berättat eller visat bilder på all snygga killar från Visual Kei band som klär sig kvinnligt i kjol eller klänning är att alla frågar mig varför. Varför? Ja varför, inte frågar jag någon som lyssnar på opera, varför står den där snubben i kostym? jag förstår inte denna besatthet av att allt ska ha någon konstig anledning och det sjukaste av allt är att jag får en känsla av att en del av de som frågar varför vill höra nåt i stil med; jo för han är gay, eller han är rent av sjuk i huvudet! Varför ska det vara så konstigt med kläder och utseende? Dagens samhälle ska vara så öppet och accepterande men trots detta är det jättekonstigt om en kille uppträder i kjol, då är det nåt fel helt plötsligt (absolut inte för att jag tycker att vara gay är fel, men vissa tycker ju det, dessvärre). Klänningen och kjolen är gjord för tjejer, eller? En sak som fångade mitt intresse för Visual Kei var den stora frihet gällande kläder som banden visar. Det finns inga som helst ramar och regler över hur de ska se ut och det är helt fantastiskt!

Och de här männen ÄR vackrare än kvinnor :P

 

Först, ja, jag läser smått om melodifestivalen -.- och för det andra har jag sett att lite visual kei anda möjligen kommer synas i rutan på lördag. Svenska Yohio ska ställa upp med låten Heartbreak hotel, misstänker dock att den kommer smälta in ganska bra och inte lysa VK rakt igenom:P

Jag lyssnar personligen inte på Yohio eller hans band Seremedy men tyckte ändå det var värt att notera. Läste imorse en liten intervju med honom angående hans framträdande på lördag i Hemmets journal (igen, ja, jag läser Hemmets Journal) där han skulle beskriva Visual kei och sa nåt i stil med att han och ett FÅTAL väljer att bära klänning vilket totalt väckte mig (tack Yohio), ett fåtal? Är det inte samma kille som varit i Japan och släppt skiva? Samma kille vars skiva jag hittade på Closet Child? Jag kan komma på ganska många band där det finns iallafall en kille som strosar runt i kjol/klänning; Mana, Dada, Kaya, Asagi, Ryonai, hela Lareine, Hizaki, Jasmine You (RIP), Peggy, GPK, ska jag fortsätta? Ne, ett fåtal tror jag han fått om bakfoten, visual kei må vara en subgenre, men bland de som gillar den är det absolut inte ett fåtal i kjol och klänning. Till och med Hyde har ju varit kvinna på scen! Punkt på denna diskussion, kul med nåt (förmodligen) Japan inspirerat, tror dock att de som kommer rösta mest på honom är barn under 15, folk här är nog inte helt redo för den stilen, men har han tur går han direkt till final, de andra bidragen var ju till hans fördel :P

Yohios facebook:

Sen som alltid hittar jag en av de bästa Halloween låtarna i...Januari efter jul :PP
Jag gillar egentligen inte Aural Vampire men den här låten är väldigt catchy, låten spelas non stop i mitt huvud!
Med åren har jag tröttnat lite på band med "oseriös" image, som The Candy Spooky Theater, jag vill inte att bandets ständiga tema ska vara skräck på den nivån och inte heller att det ska prägla hela diskografin, men den här låten speglar inte särskilt mycket av det, utan påminner mig mer om bakgrundsmusiken till en Tysk porrfilm i början X'D
Videon är helt animerad och är gjord av RAVEMAN själv, ganska underhållande.

 

 

Jag är ingen julsång fantast, tycker de flesta kan vara riktigt irriterande, så glad är jag att inte särskilt många japanska band gjort jullåtar :P

Lareine har ju dock en, halvgullig låt; Whiteness ~yuki no kubikazari. Jag själv har inte lagt märke till den förrens nu när jag köpte ETUDE i Japan, som sagt, jag gillar inte jullåtar ._.

Så här är lite julstämning från Japan X'D